"Spirituality can be—indeed, must be—deeply rational."
- Sam Harris
Sam Harris har blivit min nya intellektuelle hjälte. Han har nyligen hamnat i ropet med sin bok Moralens Landskap, där han förklarar hur vetenskapen kan - och behöver - ligga till grund för moral. Han har tidigare skrivit böckerna The End of Faith och Brev till en kristen nation.
Sam har klumpats ihop med tre andra ateistiska författare - Richard Dawkins, Chris Hitchens och Daniel Dennett - under namnet The Four Horsemen of Atheism. De har tillsammans fått representera en Ny Ateism i USA.
Men Sam Harris är mer än bara en ateist. Han tycker att ateiströrelsen ska sluta kalla sig ateister. Han pratar om andliga och "mystiska" upplevelser på ett vetenskapligt och klarsynt sätt, vilket han ofta har kritiserats för av sina medateister. Han har själv mediterat mycket och har en del förstahandserfarenhet bakom sig när han talar om toppar i grafen över mänskligt välbefinnande.
Sams tänkande är ett underbart exempel på att vetenskapligt tänkande och personliga, andliga upplevelser inte på något sätt motsäger eller utesluter varandra. Upplevelsen och dess kvalitet är råmaterialet, eller observationen, som vetenskapen måste utforska och försöka förklara. Faktapåståenden däremot är bara just påståenden, som vetenskapen kan försöka motbevisa. Religionen blandar ihop dessa på ett förnuftsmässigt katastrofalt sätt.
Men om vi bara undlåter att dra förhastade, ovetenskapliga slutsatser om universum utifrån våra upplevelser - och omvänt, inte förhastat underkänner vissa upplevelser som hallucinationer eller tecken på psykisk ohälsa bara för att de ofta uppstår tillsammans med religion - så kan vi prata om en icke-religiös andlighet.
Här är en föreläsning där Sam pratar om ateiströrelsen och dess självpåtagna begränsningar, och här en annan där han talar om religiösa föreställningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar